Lomhört nr 18

april 2003, årg  10

Red: Peter Lindberg m fl.

hemsida: http://hem.passagen.se/projekt.lom.

 
 

 

 

 

 

 

 



Ordföranden har ordet.....

 


 

 

 

 


Lomföreningens årsmöte hölls på Grimslövs Folkhögskola söder om Växjö den 5 april. Eftersom  SOF också  hade förlagt sitt årsmöte till samma plats , fick vi  möjlighet att informera  och visa vårt lom material.

Jenny Pleym kommer att överta Mats roll som sekreterare. Mats Eriksson kommer i fortsättningen att i huvudsak bearbeta det inkommande inventeringsmaterialet. I övrigt består styrelsen av samma personer.

 

I samband med SOF:s årsmötesmiddag fick vi tillfälle att  överlämna det nyinstiftade lom- priset till Stig Olausson. Det hela blev ett mycket trevligt och uppskattat arrangemang där lompriset - en fint snidad smålom tillverkad av Erik Hemmingsson - beundrades av fler än pristagaren.

 

Antalet rapportörer ligger kvar på samma nivå som förra året, knappt hundra ( 98 st.). Antalet rapportörer har legat på samma nivå sedan år 2000, året då den negativa trenden bröts.

Som jag nämnde i förra Lomhört ligger nu  värvningspostern klar. Ni som känner för det, beställ den och sätt upp den på något lämpligt ställe t.ex. naturcenter ,fågeltorn etc. 

 

 

Värvningspostern är GRATIS.

 

Informationutskicket till kanotuthyrare ligger också i det närmaste klart. Vi räknar med att skicka ut ett 50-tal paket., vilket betyder att vi når ut till 1/3 av alla kanotuthyrare i Sverige.  Förhoppningsvis  kommer vi ha få ett visst gensvar.

 

En glädjande nyhet är att vi erhållit 10 000 kr från Stiftelsen Alvins Fond. Pengar som kommer att användas för bearbetning och sammanställning av inventeringsdata, samt omhändertagande av material för miljöanalys.

 

Som avslutning kan vi alla konstatera att våren står för dörren och vi får möjlighet utföra ytterliggare lominventeringar, den 10:e säsongen i rad.

Lycka till!

 

Owe Arnoldsson

 

 

 

Möte om Båvens storlommar

 

 

Båven i Sörmland är en av de sjöar i Sverige som beräknas ha flest häckande

storlommar. En inventering 1983 kom fram till att det fanns omkring 60 par

i sjön. Det innebär alltså att ca en procent av Sveriges alla storlomspar finns i sjön -- en mycket hög siffra!

 

Båven  ligger i  Flens, Nyköpings och Gnesta kommuner. Den 8 mars 2003 anordnade Naturskyddsföreningen i Flen och i Sörmland ett heldagsmöte om Båven, med tonvikten på sjöns fiskgjusar och storlommar. Ett

trettiotal personer deltog i mötet.

 

Staffan Karlsson från länsstyrelsens naturvårdsenhet inledde. Han berättade

om Båven idag, Båvenplanen som antogs 1980, och om Natura2000-området. En

bevarandeplan ska nu tas fram i samarbete med kommunerna, naturskyddsföreningen, ornitologerna och länsstyrelsen.

 

Därefter redovisade Jan Sondell från Naturhistoriska Riksmuseet om fixkgjuseinventeringar i Båven och andra sjöar.

Tage Wahlberg, SNF Flen, kompletterade med data om fågellivet i Båven ur ett femtioårigt perspektiv.

 

Undertecknad, som representant för Svenska Lom-föreningen berättade om storlommen i ett europeiskt perspektiv och om erfarenheter från inventeringar på andra håll. Ett förslag till genomförande av en storlomsinventering av sjön diskuterades.  Undersökningar i sjön Fegen har visat att vattenståndsvariationer under lommens ruvningsperiod är den största orsaken till misslyckade häckningar - kan det gälla även för Båven?

 

Leif Carlsson från Föreningen Sörmlands Ornitologer avslutade med att bl.a.

berätta om tidigare lominventeringar av Båven. Planen är att genomföra en

storlomsinventering i sjön under 2003.

 

Håkan Lindblom 

 

 

Hälsningar från en LOM-LISA

 

Den geniala och roliga titeln "lom-kärring" är tyvärr upptagen av Nina Birk i Tollered. Jag måste hitta på en annan, annars finns risk för förväxling. Fast lomkäring, kär i lommen, det är jag.

 

Lom-lady är för fint för mig, jag är ingen lady, och dessutom finns det redan en loon-lady:The grand old loon-lady från Kanada, Judith W. Mcintyre, professor.

 

Jag är en lom-Lisa och med det menar jag ett fruntimmer som har förälskat sig i den mytomspunna fågeln, och därför använder en stor del av sin fritid till att beundra den, glädja sig med den, när den lyckas med sitt viktigaste i livet, nämligen att föröka sig och därmed bereda möjlighet för kommande lom-Lisor att få uppleva det som jag fascinerats av. "En gång lom .....allltid lom".

 

Men det handlar inte bara om känslor och estetik även om dessa i förening är goda drivkrafter. Lomspaning är ett tufft arbete... och det tar tid. Och vad får jag tillbaka: Jo, motion, andra naturupplevelser, dramatik,spänning, stillhet,frid och harmoni.... livet i balans, lycka. Och allt detta tack vare lommarna, vilket de själva inte har någon som helst aning om, när de nyfiket spanar in mig med sina röda ögon för att bedöma om det går att komma närmare.

 


 

 


Som lom-Lisa får jag kontakt med människor, jag annars inte skulle ha växlat ord med. Jag får tillgång till privata tomter och badbryggor, jag blir erbjuden att låna båtar, och jag får många tillfällen till spontan undervisning i naturhänsyn och fågelskydd. Det har gett mig insikt om att människor nog inte med flit vill störa och förstöra, men de saknar kunskap om hur man tar hänsyn. Därför är det bra att vi sätter upp skyltar på strategiska ställen och delar ut broschyrer om lommen.

Under förra sommaren satte jag upp lomskyltar vid mina sjöar och lade broschyrer i brevlådorna till många sommarstugort. Då verkade jag inte bara som lom-Lisa, utan också som lapp-Lisa. Jag skickade skyltar och broschyrer med följebrev till lokala fiskeföreningar, till lokala Friluftsfrämjandet och till en församlingsgård som ägs av Svenska kyrkan, och just vid denna sjö har ett strävsamt lompar flera år lyckats föda upp två vuxna ungar.

 

När detta skrivs är det vargavinter på Småländska Höglandet, i natt -22 C vid mitt fönster. Mina skyddslingar ligger förhoppningsvis i mitt gamla lands (Danmark) farvatten eller ännu längre söderut och fiskar. Har de tur att få övervintra i någorlunda rena vatten finns goda chanser för ett återseende till våren. Jag ser fram emot detta.

 

Karen Lund (lom-Lisa)

 

 

Lompriset överlämnat

 

2003 års lom pristagare, Stig Olausson

Stig, 82 år gammal ,har allt sedan sin ungdom haft ett stark fågelintresse. I mitten av 1970-talet blev han involverad  i  den stor- och smålomsinventering som drogs igång av Södra Älvsborgs Ornitologiska Förening (SÄOF). Detta specialintresse utvecklades med åren vilket resulterade i att Stig började experimentera med flottar för smålom. Goda   häckningsresultat har lett till  att Stig har placerat ut åtskilliga konstgjorda häckningsöar i sin hemtrakt.

 


Följande notis hittade jag , som stod skriven i LOM-hört nr 3,dec.1995:

 


Lång ruvande storlom

Stig Olausson, Hindås, rapporterar om ett storlom par som troget ruvat sin äggkull i över 60 dagar ( normal ruvningstid 27-30 dagar). Lommarna påbörjade ruvningen den 7 maj men i början av juni besöktes ön av kanotister och äggen blev avkylda. Ruvningen fortsatte och Stig hade från 5 juni till den 7 juli daglig kontroll på lom paret. Boet övergavs den 7 juli, men inga rötägg fanns kvar. Stig skriver ” så efter att ha besökt sjön 40 gånger och cyklat 60 mil. Så fick jag inte ens ett rötägg”……

 

 

Troget sedan 1994, kommer Stigs rapporter från sina 6 smålomspar. Att Stig fortfarande traskar omkring i sina hemtrakter och håller koll på lommarna beror säkerligen på att han i sina yngre dagar har varit en god elit-idrottsman. Eller vad sägs om bl.a. 6:a på

10 000meter och två lag SM guld i terränglöpning.

Grattis Stig till det fina lompriset !

 

Owe Arnoldsson

 

 

 

VÄLKOMMEN till årets LOM-inventeringar

 

1994 tog Svenska Naturskyddsföreningen och Sveriges Ornitologiska Förening ett gemensamt motiv för att aktivera fågelskyddsarbetet avseende de två svenska lomarterna, inom ramen för ett nystartat Projekt LOM. Den viktigaste uppgiften var att initiera inventeringar av både storlom och smålom, och att samordna det arbete som vid den tidpunkten pågick på ideell basis i olika delar av landet. Så 2003 blir alltså det 10:e året i följd med inventeringar inom ramen för Projekt LOM.

 

Över åren har det blivit alltmer uppenbart att långsiktiga inventeringsserier är av utom-ordentligt stor betydelse för miljövårdsarbetet. Ett utmärkt exempel är den uppmärksamhet som resultat från Svensk Häckfågeltaxering fått i pressen den senaste tiden, med oroande trender hos flera fortfarande ganska vanliga fågelarter med sin huvudsakliga förekomst i jordbrukslandskapet. För storlommen och smålommen kan betydelsen av långsiktiga inventeringsserier inte nog betonas, bland annat för att båda lomarterna är långlivade. En livslängd på över 20 år är mer regel än undantag. Resultaten från nio häckningssäsonger kan mycket kort sammanfattas:

 

·        SMÅLOM: I landets mellersta delar och på Sydsvenska Höglandet tycks ungproduktionen ligga i underkant för att kompensera för dödligheten bland gamla fåglar.

·        STORLOM: Häckningsframgången har försämrats under perioden 1994-2002 i Götaland och Svealand, och minskningen kan (åtminstone i Götaland) kopplas till en minskad andel lyckade häckningar med två "stora" ungar. Frågan om effekter av eventuella förändringar i fiskbeståndens sammansättning bör undersökas närmare.

 

Det har flera gånger upprepats att huvuddelen av bestånden av både storlom och smålom i Europa (utanför Ryssland) häckar i de nordiska länderna, och att vi (tillsammans med Finland och Norge) har ett internationellt ansvar för båda arterna. I det perspektivet är tendenserna till försämrad häckningsframgång oroande, även om vi inte kan utesluta att de ligger inom ramen för de naturliga fluktuationer som kan förväntas hos långlivade fågelarter. Men en minskad häckningsframgång har också noterats för fiskgjusen i delar av landet, så frågan om ekologiska förändringar i fiskevattnen bör undersökas närmare. I det sammanhanget kan vi genom fortsatt arbete medverka till en övervakning som inte stannar vid lommarna, utan den kanske också återspeglar mer storskaliga ekologiska förändringar.

 

Tyvärr har antalet rapportörer minskat under senare år. Även om en del nya krafter har medverkat under de 1-2 senaste åren, så är inventeringarnas omfattning i nederkanten av vad som krävs för att kunna använda resultaten för bedömningar av häckningsytfallet. Så alla nya rapportörer är VÄLKOMNA.

 

Medverka till en bättre LOM-rapportering!

 

Ungefär en tredjedel av rapporteringen är ofullständig i olika avseenden, och utöver en bredare rapportering, så skulle vi med en bättre kvalitet av den befintliga rapporteringen kunna öka antalet rapporer som kan ingå i underlaget för beräkningar av olika slag. De vanligaste bristerna är:

 

·        Man har bara besökt häckningsplatsen under våren-försommaren för att fastställa eventuell förekomst av stationärt eller häckande par, men inte följt upp med senare besök. Ger viktig information (för naturvårdsplanering m.m.) om de lokaler där lommarna återfinns under häckningstid, men informationen kan inte ingå i beräkningar av häckningsresultatet.

 

·        Man har följt häckningen fram till att ungarna kläckts men avbrutit besöken vid häckningsplatsen därefter, d.v.s. att häckning (och kläckning) har kunnat fastställas men att uppgift om antalet "stora ungar" saknas.

 

·        Man har inte besökt häckningsplatsen förrän under högsommaren, för att kontrollera antalet ungar. Denna information mycket värdefull för beräkningar av %-andelen lyckade häckningar med 2 "stora" ungar" och som indikationer på hur häckningslokalerna fungerar som "barnkammare". Men informationen kan inte användas för beräkningar av häckningsresultatet uttryckt som "medelantalet stora ungar per par", eftersom man missar par (och lokaler) med misslyckade häckningsförsök. Delar av den här rapporteringen avser häckningslokaler på långa gångavstånd från vägar, och det är i flera fall fullt förståeligt att de bara besöks vid något eller några få tillfällen under året.

 

Ofullständigheten i materialet tycks vara mer omfattande i den information som rapporterats via SVALAN, än den som lämnats på LOM-föreningens rapportblanketter. Men det samtidigt måste vi ge en "credit" till de rapportörer medverkar med en helt perfekt rapportering över SVALAN.

 

Þ    Och slutligen: Ofullständig rapportering är mycket bättre än ingen alls - information som inte räcker som underlag för beräkningar av häckningsresultatet har fortfarande stort värde för naturvårdsplanering m.m. - vi vet att det är fråga om en häckningslokal för någon av lomarterna. Så har du inte möjlighet att följa upp dina besök vid lomsjöarna helt enligt handledningen, så är det bättre att rapportera det du noterat, än inget alls.

 

Þ    "Negativa" observationer i form av misslyckade häckningar, eller att lommarna uteblivit från en häckningsplats, är lika värdefull som "positiva" rapporter i form av lyckade häckningar.

 

VÄLKOMMEN TILL LOM-VATTNEN & LYCKA TILL MED ÅRETS INVENTERINGSARBETE

 

 

Mats Eriksson

 

 

Insamling av okläckta ägg

 

Hittar ni okläckta ägg är det fortfarande värdefullt att få in dom till den miljöprovbank vi lagt upp i samarbete med Naturhistoriska Riksmuseet. För att samla in okläckta ägg behöver du en kopia på det tillstånd vi fått från Naturvårdsverket. Beställ tillståndet av  Peter Lindberg eller Mats Eriksson och följ de villkor som anges.

Ägg och skalrester paketerars väl i flera fryspåsar (ordentligt knutna så att inget innehåll läcker ut) . Märk paketet tydligt med "TILL FRYS" och sänd in det under adress:

Zool. Inst. Göteborgs Universitet

att: Peter Lindberg

Medicinargat 18

Box 40530 Göteborg

 

 

 

LOM-Föreningens styrelse ''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''

 

Styrelse:

·         Owe Arnoldsson (ordf.), Arnåsholm, 330 26 Burseryd; tel. 0371-521 00, owe_arn@hotmail.com

·         Jenny  Pleym (sekr), Borås, 033-35 30 13, Jenny.Pleym@boras.se

·         Karen Lund (kassör), Oxtorgsgatan 12 D, 575 38 Eksjö, tel. 0381-140 11 (kväll), 0381-355 56 (dag)

·         Mats Eriksson, Tommered 6483, 437 92 Lindome, tel. 031-94 87 91, 070-609 94 33, mke.eriksson@swipnet.se

·         Mikael Hake, Basungatan 22, 42120 Västra Förlunda, 031-47 13 68, 070-6464871 mikael.hake@nvb.slu.se

·         Peter Lindberg, Zoologiska inst., Box 463, 405 30 Göteborg; tel. 031-773 36 42, 070-209 23 15, peter.lindberg@zool.gu.se

·         Håkan Lindblom, Lillsjövägen 4, 913 32 Holmsund; tel 090-405 40 (hem), 090-18 42 91 (arbete), h_lindblom@hem.utfors.se