LOM-hört 21


 


Årgång 11, oktober 2004

 

Red: Henrick Blank m fl

 

 

I detta nummer:

 

1.    Ordföranden har ordet (s. 1)

 

2.    Ny adress till hemsidan (s. 1)

 

3.    Lyckad naturdag vid Fegen (s. 1)

 

4.    Årets lominventeringar – påminnelse (s. 2)

 

5.    Vattenskotrar (s. 2)

 

6.    Lommarna symboler för miljöarbete på Länsstyrelse (s. 3)

 

7.    Ny redaktör för Lom-hört (s. 3)

 

8.    Ordet fritt… Ett litet ljus i dysterheten (s. 4)

 

9.    Artporträtt – smålommen (s. 6)

           


Ordföranden har ordet (av Owe Arnoldsson)

 

Ännu en inventeringssäsong har avslutats, den elfte i ordningen. Dags dato, den 1 oktober, har det kommit in uppgifter från 1920 rapportörer, och speciellt glädjande är det att kunna hälsa några nykomlingar VÄLKOMNA. 2003 erhöll vi rapporter från totalt 107 personer, så antalet inventerare har gått ut rätt håll efter en bottennotering med 90 rapportörer år 2000. För egen del blev jag glatt överraskad på sensommaren, då ett av ”mina ” storlomspar  visade upp en nästan fullvuxen unge; senast de lyckades med sin häckning var 1995. Rapportunderlaget är ännu för litet för att mera bestämt uttala sig om årets häckningsresultat, även om det tycks som om smålommarna på Sydsvenska Höglandet har haft ett ganska bra år, medan det överlag tycks ha varit ett ”knackigt” för storlommarna i södra Sverige.

 

Föreningens årsmöte hölls vid Hornborgasjön den 24 april, i skir lövsprickning och bästa tänkbara vårväder. Som nämndes redan i förra numret så hade Mikael Hake avsagt sig sitt styrelseuppdrag, och ersatts av Henrick Blank. Henrick kommer ha huvudansvaret för LOM-hört, och för övrigt har han presenterat sig själv i en separat artikel. Nytt är också att Håkan Sundberg har övertagit Bosse Haglunds roll som revisor. Ett TACK till Bosse för ditt arbete med siffrorna, och VÄLKOMMEN till Håkan. På årsmötet bestämdes också att styrelsen bör utökas med ytterliggare en ledamot.

 

I juni presenterade regeringen nya regler för trafik med vattenskotrar. I korthet så gäller fortfarande ett förbud mot trafik med vattenskotrar, men med undantag för de ”allmänna farleder” som bland annat finns utefter kusterna och en del större insjöar. Länsstyrelserna kommer dessutom att få i uppdrag att peka ut fler vattenområden som kan öppnas upp som ”lekplatser” utan mer omfattande störningar på miljön. Men redan i juli yttrade sig EU-kommissionen om de nya reglerna, med ett ”underkänt” från deras sida. Mats redogör närmare om hur frågan har utvecklats under sommaren.

 

Även i år har föreningen erhållit ett bidrag på 10 000 kr från Stiftelsen Alvins Fond; pengar som bland annat kommer att användas för bearbetning och sammanställning av inventeringsdata.

 

I skrivande stund har de flesta lommarna lämnat sina häckningssjöar för året. Ett TACK till er alla för er medverkan med inventeringar eller andra aktiviteter under årets LOM-säsong.

 

 

Ny adress till hemsidan

 

Notera gärna att föreningen nu har en kortare och förhoppningsvis mera ”användarvänlig” adress till hemsidan: http://www.projekt-lom.com.

 

 

Lyckad naturdag vid Fegen

 

Under våren blev vi kontaktade av en av föreningens medlemmar, Christina Andersson, med en fråga om LOM-föreningen hade möjlighet att medverka vid en naturdag, lördagen den 22 maj vid Backa Loge vid sjön Fegen, i gränsområdet mellan Västergötland, Halland och Småland. Dan Johansson och Owe Arnoldsson kunde ställa upp. För ett 50-tal besökande kunde man rikta in tubkikaren både mot ett fiskgjusebo och en ruvande storlom. Och senare kunde Christina meddela att storlomsparet på pingstafton, kl. 13.45, var ute på premiärsimtur med en liten unge. Därefter kunde man följa paret med ungen under större delen av sommaren.

 

Mats Eriksson

 

Årets LOM-inventeringar – påminnelse (av Mats Eriksson)

 

Inventeringarna och rapporteringen utgör ju kärnan i LOM-föreningens verksamhet, och det är dags för den årligen återkommande PÅMINNELSEN om att sända in inventerings-reultaten från 2004, den elfte säsongen efter att verksamheten i Projekt LOM startades upp 1995. Och som påpekats vid skilda tillfällen – lommarna är långlivade fågelarter, och en livslängd på över 20 år är inte ovanligt. I det perspektivet är en 11-årig inventeringsserie fortfarande ganska kort för en bedömning av långsiktiga trender.

 

Man kan tycka att det borde vara ett ansvar för landets naturvårdsmyndigheter att sörja för en tillfredsställande bevakning av två fågelarter, där de svenska bestånden framtid är av stor betydelse också i ett europeiskt perspektiv. Men det lär dröja innan vi har någon rikstäckande uppföljning av de två lomarternas numerär och häckningsframgång inom ramen för nationell och regional miljöövervakning, så en fortsatt insats på ideell basis kommer att vara nödvändig under överskådlig tid. Men vi som regelbundet besöker smålomsgölarna och storlomssjöarna har ju också förmånen att få ta del av fina naturupplevelser.

 

Vi måste påpeka vikten av att också ”negativa” rapporter också skickas in, dvs. uppgifter om närvaro av stationära par under våren och sommaren på en lämplig häckningsplats utan att lommarna gått till häckning eller att man sett några ungar, liksom om lommarna helt har uteblivit i en sjö eller tjärn där de normalt brukar uppträda. Vi har förstått att en del rapportörer trott att denna information inte är av något större värde, men förhållandet är det motsatta – om vi får en överrepresentation av rapporter om lyckade häckningar medan ”negativa” rapporter utelämnats, så leder detta till en felvisande och kanske mer optimistisk bild av tillståndet vad gäller de två lomarterna.

 

Þ     En fortsatt inventering och rapportering, som även omfattar ”negativa” rapporter, är viktig och värdefull för den fortsatta övervakningen av de två svenska lomarterna.

 

Rapporterna skickas till Mats Eriksson (Tommered 6493, 437 92 Lindome; mke.eriksson@swipnet.se). Peter Lindberg är tyvärr fortfarande långtidssjukskriven, så det är enklast om alla rapporter skickas till Mats. Om du skickat in rapporter utan att ha fått någon bekräftelse (via e-post eller "postverkspost"), hör av dig till Mats.

 

Och om Du har rapporter liggande från tidigare år - det är inte för sent att skicka in dem tillsammans med årets rapportering! Vi lägger in dom i dataregistret.

 

Och till Dig som rapporterat till SVALAN - meddela gärna detta till Mats Eriksson, mke.eriksson@swipnet.se eller tel. 031-94 87 91, för avstämning och kontroll så att vi inte missat Dina rapporter.

 

 

Vattenskotrar (av Mats Eriksson)

 

Under försommaren fastställde regeringen nya regler för trafik med vattenskotrar. Just nu gäller att det är tillåtet att köra vattenskoter i allmänna farleder, och sådana finns utefter kusterna och i en del större insjöar som ingår i kanalsystem (Göta kanal, Dalslands kanal m.fl.) i landets södra och mellersta delar. Därutöver skall landets länsstyrelser peka ut ett antal ”redan störda” områden där man bedömer att trafik med vattenskotrar kan ske utan några större olägenheter, t.ex. vad gäller buller eller negativ påverkan på bland annat fågellivet. De uppgifter som framskymtat i skilda sammanhang under sommaren om att det nu är ”fritt fram” för trafik med vattenskotrar är således felaktiga.

 

EU-kommissionen yttrade sig emellertid redan i juli om de nya reglerna, och tyvärr anser man att de inte är tillräckliga för att undanröja det s.k. handelshindret. I och för sig kan man acceptera restriktioner i trafiken med fritidsbåtar av miljöskäl, men de nuvarande reglerna anses vara för omfattande. Bland annat skall regeringen nu uttala sig om varför man särbedömer vattenskotrar från andra fritidsbåtar med liknande egenskaper, och varför man inte avsatt fler vattenområden med uppenbart känsligt och värdefullt fågelliv som s.k. ”skyddsvärda områden” för Natura-2000-nätverket av skyddade naturområden och i linje med det s.k. Fågeldirektivet.

 

 

Lommarna - symboler för miljöarbete på Länsstyrelsens miljöarbete (av Henrick Blank)

 

Riksdagen har för ca fem år sedan fastställt 15 miljömål. Syftet med dessa är att inom en generation ha löst de stora miljöproblemen. Mycket av arbetet med att uppnå miljömålen faller på myndigheter, inte minst länsstyrelserna. På Länsstyrelsen i Jönköpings län arbetar man temavis och fokuserar på vissa miljömål varje år. 2004 är året ”för vattnets bästa” och inkluderar miljömålen ”levande sjöar och vattendrag”, ”grundvatten av god kvalitet”, ”bara naturlig försurning” samt ”ingen övergödning”. Sedan förra året lanserar länsstyrelsen i Jönköping varje år en miljömålsfågel som knyter an till de aktuella miljömålen samt indikerar miljötillståndet i förhållande till dessa.

 

Miljömålsfåglar 2004 är storlommen och smålommen. Jönköpings län är rikt på näringsfattiga sjöar och gölar, vilka är hemvist för lommar. Lommarna är således typiska för Jönköpings län. Dessa fåglar är välkända och engagerar många människor, som arbetar med lommarnas bevarande, inte minst via lomLOM-föreningen.

 

Tanken är att Länsstyrelsen i Jönköpings län ska redovisa tillståndet och utvecklingen för lommarna i Jönköpings län under 2004. En viktig grund i detta är lom-föreningens årliga inventering. Länsstyrelsen vill härmed framföra ett tack till alla som bidrar med lom-rapporteringar!, Länsstyrelsen i Jönköping har också gått ut med en uppmaning att alla som ser lommar (särskilt med ungar) ska rapportera dem antingen direkt till Länsstyrelsen eller till det internetbaserade rapporteringssystemet för fåglar ”Svalan” (http://svalan.environ.se/rappsyst/index.htm ). Till hösten kommer inkomna Länsstyrelsen att presentera tillståndet för lommarna i Jönköpings län.

 

Genom att utse lommarna till miljömålsfåglar är förhoppningen att detta också ska leda till ökade insatser för att förbättra deras livsmiljöer och därmed också komma en bit på vägen med att uppnå miljömål som bara naturlig försurning, ingen övergödning samt levande sjöar och vattendrag.

 

Under kommande år kommer nya miljömålsfåglar att följas upp. Under 2005 då miljömålsarbetet kommer att fokusera mer på bebyggda miljöer är till exempel gråtrut, svart rödstjärt och koltrast kandidater till att bli miljömålsfåglar.

 

 

Ny redaktör för LOM-hört (av Henrick Blank)

 

Från och med våren 2004 har LOM-hört en ny redaktör. Denne redaktör heter Henrick Blank och beskriver sig själv i följande avsnitt.

 

Från början kommer jag ifrån Markaryd, i sydvästhörnet av Småland. Fågelintresset uppstod tidigt, men gick lite fram och tillbaka tills jag under universitetstiden i Lund upptäckte att fåglar inte bara vara roliga att skåda, utan att det var meningsfullt att engagera sig i dem på flera sätt. En insikt som bara vuxit i takt med att vi fått ett Fågeldirektiv via EU och en starkare miljölagstiftning genom Miljöbalken. Magisterexamen i limnologi (sötvattenbiologi) i kombination med fågelskådning gjorde att jag förstärkte mitt tycke för vattenfåglar och i synnerhet lommarna.

 

Jag har ett brett miljöintresse, vilket i första hand tar sig uttryck i mitt arbete som biolog på Länsstyrelsen. Att arbeta på en länsstyrelse sätter miljön i ett spännande perspektiv då miljöintressena ska samsas med en massa andra intressen som utveckling av länets företagande och ekonomi samt planering av vägar och större byggnationer. Samma frågor brottas jag med ur lokal och ideell synvinkel genom engagemanget i Jönköpingskretsen i naturskyddsföreningen.

Textruta:

Om ni läsare mot förmodan skulle börja trötta på att prata om lommar och andra fåglar så kan nu ju åtminstone veta om att jag har andra intressen än fåglar och miljö, t.ex. idrott och musik. Som musikintresserad utvecklar man förhoppningsvis sin hörsel utan att bli lomhörd. Mitt mål och min förhoppning är att min ”hörsel” ska duga till att lyssna av vad som händer på lomfronten från både myndigheter och Lom-hörtläsare och föra fram det till er läsare. Alla är således välkomna både med tankar kring lommar i allmänhet och lom-hört i synnerhet. En kanal att göra er hörd kan vara att skriva in till Lom-hört och föra fram ert budskap under ”Ordet fritt…”, precis som Karen Lund gjort nedan!

 

 

Ordet fritt…

 

Henrick Blank vid Tåkern

 
I detta avsnitt av lom-hört är det fritt för vem som helst att bidra med text till lom-intresserade. Det kan vara allt ifrån en ren naturskildring till arga insändare. I detta nummer berättar Karen Lund om en lomupplevelse från årets regniga sommar. Bidrag till ”Ordet fritt…” skickas till Henrick Blank. 

 

Ett litet ljus i dysterheten (av Karen Lund)

Våren 2004 började bra för mina lommar. Den torra kyliga väderleken hindrade friluftslivets vattenaktiviteter. Mina storlommar fick ruva i fred. Det var ett nöje att se dem lägga sig till rätta på bona.

 

Sen var jag bortrest i hela juni månad. När jag kom tillbaka vid midsommar kunde jag konstatera onormalt höga vattenstånd i varenda sjö på Småländska höglandet. Både nyfiken och orolig begav jag mig iväg så snart som möjligt. Klädseln blev den typiska för den gångna sommaren: regnställ och gummistövlar. Jag envisas med att cykla till mina sjöar. Inventeringsrundorna är mina motionspass, och en naturmänniska skall väl tåla lite regn!

 

Sjö efter sjö – samma syn: Dränkta bryggor, stränder under vatten och barnlösa lompar. Inte ens strävsamma Beda och Bengt i Björnshult hade fått ungar. Qvensåsparet Kerstin ochKalle som lyckats två år på rad hade visst haft en liten unge, men den försvan snart enligt markägaren. Hon hjälper mig att hålla utkik.

 

I Qvensåsasjön hade det inte häckat något par på 14-15 år, när Kerstin och Kalle plötsligt fick två ungar på vingarna 2002. Det var lite av en sensation.

 

De vuxna lommarna hade börjat samlas i mindre grupper. Kanske för att prata med varandra om den bedrövliga sommaren? För vad det mjuka kuttrandet dem emellan och den graciösa vattenbaletten står för, det vet vi inte. Fritt för fantasin att tolka språket. Det är också möjligt att lommarna har njutit av sin frisäsong och istället vilat tillsammans med vuxna ungar från tidigare år och ätit upp sig till toppkondition inför höstflytten.

 

Jag övernattade i en stuga vid Försjön under Skuruhatt. Där har jag tillbringat många fina stunder, blivit lyrisk över sceneriet och njutit av skönheten och tystnaden. Denna gången var mitt paradis sig inte likt. Regn ute och råkyla inne. Mina kläder var genomsura och jag småfrös. I den närbelägna Sävegölen som jag med möda besökte var det lika tomt på smålom som åren innan. Orsaken kan vara igenväxta sjökanter.

 

Morgonen kom med tjock dimma som snart gick över i regn. Jag bröt upp tidigt för jag längtade hem till torra kläder och en varm måltid. Dock… det fanns en oinventerad sjö kvar: Högasjön. Den ligger lite avsides och fodrade en omväg på hemturen. Högasjön har bara funnits med i inventeringsrundan ett par år och än hade ingen häckning med lyckat resultat förekommit där. Jag förhandlade med mig själv på vägen och bestämde mig slutligen för att cykla dit. Jag kunde knappt bli tröttare och våtare än jag redan var.

 

Jag ställde ifrån mig cykeln vid den lilla fiskarkojan, satte fram lunchen på bordet, förde den dimmiga kikaren upp för ögonen… vad ser jag? Vid den lilla holmen i den lilla sjön, idet stilla duggregnet simmar en förälder med en präktig 3-unge efter sig. Jag fick titta flera gånger innan jag var övertygad. Kort efter anlände den andra föräldern och hälsningsceremonier utfördes innan hela familjen försvann bakom holmen. Just då kommer ett fyrhjuligt mopedfordon farande ned mot min utkikspost. Jag känner snart igen den argsinte sjöägaren som ifjol tränade sina hundar att apportera nyskjutna gråtrutar. Mopeden stannade med ett ryck och mannen röt åt mig:

-          Ser du nå’t?

-          Ja, jag ser den ende lomungen som kläckts i mina sjöar på höglandet, svarade jag.

”Jaha… det var inte dåligt” han klev av mopeden och pekade ut över sjön och tillade ”och fiskgjusen är tillbaka”

-          De var här förra året också. Och i år har de minst en unge i boet.

-          Kul!, tyckte mannen.

-          Om jag säger vad jag tycker så är det här stället en riktig naturpärla… fiskgjuse och storlom på holmen där ute

-         Gör det nå’t om jag tränar mina hundar här inne på stranden?

-          Nej, bara de inte går i land på ön, när fåglarna ruvar eller kör en snabb motorbåt som skickar svallvågor upp över äggen i lomboet – svarade jag.

-          Det är ingen som går i land på ön… vi kör bara små båtar här

-          Bra, sa jag, det är därför du har både lom och fiskgjuse.

Han sträckte på sig. ”Och så fångar jag mink i fällor… 8 stycken i år”

-          Kanske det är därför lommen har en unge, svarade jag, -minken förstör många häckningar

-          Ser man det … Han var plötsligt helt vänlig och intresserad. Speciellt när jag än en gång betonade sjöns naturvärde.

-          Kakelugnsgölen – fortsatte jag – hur finner jag den? Det skall finnas lom i den

 

Nu var han riktigt trevlig. Han beskrev noggrant vägen för mig. Det var hans jaktmarker och han kände lomparet som hade hållit till där i många år. Jag berättade för honom att det rörde sig om den sällsynte smålommen, vilket han tyckte om att höra. Slutligen avrådde han mig faktiskt att gå dit, för regnandet hade gjort om mossen till ett gungfly.

 

Jag fortsatte min färd, fann Kakelugnsgölen, men vågade mig inte fram på grund av att mossen hade förvandlats till ett bottenlöst kärr. Men jag hörde smålommen kackla. Plötsligt hade jag glömt allt det tråkiga. De misslyckade häckningarna och den sämsta statistiken jag fått i de 10 år jag inventerat lom. Jag var genomsur till skinnet, men jag hade fått en motståndare över på min sida.

 

Nu vet jag att han kommer att uppskatta sin naturpärla till sjö, han kommer att hålla minken i schack och han kommer att segla i stor båge utan om den lilla häckningsholmen med fiskgjusebo och ruvande storlom när han fiskar.

 

 

Artportätt

 

Under denna rubrik är det tänkt att vi på LomLOM-hört ska porträttera världens fem lomarter, storlom, smålom, vitnäbbad islom, islom och stillahavslom. Även om man engagerar sig mycket i lommarna kommer man ofta på sig asjälv att det är många saker man inte vet eller har glömt av när det gäller lommarna. Med dessa artporträtt vill vi sammanställa lite övergripande information om lommarna som ni läsare kan använda som snabb pausläsning och framtida uppslagsinformation. Först ut att porträtteras blir den minsta lommen – smålommen.

 

Smålommen - den rödhalsade dykaren

Längd:                54-64 cm           

Föda:                   fisk, undantagsvis andra akvatiska djur

Vingbredd:         106-116 cm      

Flyttar:                okt-nov (nordeuropeiska kuster)

Vikt:                     1,1-2,5 kg          

Återvänder:       slutet av mars -april

Antal ägg:          2 st

Max. ålder:        24 år                   

Skyddsstatus:  Rödlistad (NT) och EU:s fågeldirektiv

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Förekomst och flyttning

Smålommen är den minsta av världens fem lomarter. Den är en ganska anonym fågel som häckar i de nordliga delarna av Europa, Asien och Nordamerika.  Även om häckningen normalt äger rum i sötvatten sker övervintringen till havs. De svenska smålommarna övervintrar dels längs Sveriges och Norges kuster, dels i haven runt brittiska öarna. En del drar ända ner till Biscayabukten. I Sverige häckar smålommen i barrskogsdominerade områden över större delen av landet samt i fjällen. Tätast är bestånden i Nord- och Mellansverige, medan de sydligare bestånden (Småland, Västergötland och Halland) är små. Totalt uppskattas det svenska beståndet till1200 – 1400 par. I Sydsverige beräknas beståndet till endast 75 – 90 par.

 

Häckning, föda och livsmiljö

Smålommen häckar oftast på gungflyn vid små tjärnar och gölar som ligger väl skyddade. Gölen måste dock vara tillräckligt stor för att ge möjlighet åt lommen, som är en ganska dålig flygare, att kunna lyfta utan att flyga in i omgivande träd. Tjärnarna och gölarna är ofta små och fisktomma, vilket gör att smålommen ofta får flyga långa sträckor för att fånga sin föda i klarvattenssjöar eller i havet, med pendelavstånd upptill närmare 10 km mellan häckningsgölarna och fiskevattnen. Smålommen lägger normalt två ägg som båda föräldrarna ruvar. Smålommen lever nästan uteslutande till största delen av fisk (siklöja och mört är favoriter) som den fångar under djupa dykningar. Även bottendjur och groddjur kan vara välkomna bytesdjur

                     

Hot och skyddsstatus

Även om det svenska beståndet i sin helhet inte är hotat har minskningen av de sydsvenska bestånden under de senaste 50 åren varit tydlig och oroväckande. Orsakerna till minskningen är inte helt klara, men det finns en rad hot som kan vara viktiga faktorer. Försurningen har lett till ökad kvicksilverbelastning och minskad födotillgång pga utslagning av mörtbestånd. Höga halter av kvicksilver har uppmätts i smålommens ägg. Andra faktorer som spelar in är utdikning, igenväxning, rensning av vattendrag. Då smålommarna är mycket dåliga på att gå får de svårt att ta sig upp på land om vattenståndet sänks pga av t ex dikning eller rensningar. Likaså kan igenväxning förstöra smålommens ”start- och landningsbanor” för flygningen. Det sparsamma beståndet av smålom i Europa i kombination med minskande bestånd bl a i Sydsverige har föranlett att smålommen både rödlistats och tagits upp i EU:s fågeldirektiv.

 

Smålom på 9 språk

Norska:                               Latin:                                  Tyska:

Smålom                               Gavia stellata                                            Sterntaucher

 

Danska:                               Engelska:                            Holländska:

Rødstrubet lom                   Red-throated diver              Roodkeelduiker

 

Finska:                                Franska:                              Spanska:

Kaakkuri                             Plongeon catmarin              Colimbo chico

 

Textruta: Visste du att…
… under Linnés resor genom Sverige lyckades han beskriva och namnge nästan alla svenska fåglar. En av de få arter han missade var faktiskt smålommen som istället Pontopiddan beskrev 1763.
Hämtat från www.club300.se

 

 

 

 

LOM-Föreningens styrelse

 

·         Owe Arnoldsson (ordf.), Arnåsholm, 330 26 Burseryd; tel. 0371-521 00, 0485-441 15, owe_arn@hotmail.com

·         Jenny Pleym (sekr), Borås, 033-35 30 13, Jenny.Pleym@boras.se

·         Karen Lund (kassör), Oxtorgsgatan 12 D, 575 38 Eksjö, tel. 0381-140 11 (kväll), 0381-355 56 (dag)

·         Mats Eriksson, Tommered 6483, 437 92 Lindome, tel. 031-94 87 91, 070-609 94 33, mke.eriksson@swipnet.se

·         Henrick Blank, Västra Storg. 33 A, 553 15 Jönköping, 036-18 75 01, 070-304 10 11, henrick.blank@webaid.se

·         Peter Lindberg, Zoologiska inst., Box 463, 405 30 Göteborg; tel. 031-773 36 42, 070-209 23 15, peter.lindberg@zool.gu.se

·          Håkan Lindblom, Lillsjövägen 4, 913 32 Holmsund; tel. 090-405 40 (hem), 090-18 42 91 (arbete), h_lindblom@hem.utfors.se